Resan till Sikkim inleddes med ett inställt tåg... Vi lyckades istället hyra en fin fin AC buss! Här med mitt sittsällskap de närmsta 18 timmarna!!!
Fick lite E/// flashbacks när jag såg dehär!
En liten by som vi körde förbi mitt ute i ingenstans
Efter 18 timmar i en buss, 7 timmar i en jeep (upp till 2000m) och 3 timmars sömn, är jag nu redo för vandring i Himalaya!!!
Bakom mig har jag ett av dagens berg som ska bestigas...
Coolaste insekten på länge!
Alicia och jag är laddade till tusen!
Även Anne är taggad att starta!
Det var väldigt mycket prat om Yak:sen innan vi åkte men dem var inte direkt vänliga :-) Ett steg för nära och dem visade var dem hade hornen till!
I Sikkim källsorterar man :-)
En lokal liten flicka lekte med sin bror och tävlade i vem som vågade sig närmast främlingarna på besök... :-)
Åhh så börjar vi vandringen med att klättra rakt upp i 30 graders värme för att sen vandra rakt ner på andra sidan rakt genom vegetationen. Anledningen till detta var att vägen var avstängd pga jordskred från jordbävningen veckan innan
De fantastiska utsikterna dök upp med en gång!
Hittade en "vattenkran" och kunde från den fylla på min vattenflaska med riktigt färskt vatten!
Mellan bergen som vi gick upp och ner för fanns det broar... Vissa bättre än andra men alla skakade sådär härligt när man gick över dem... ;-)
Floden som rinner under bron
Hästarna tvekade aldrig utan gick bara rakt över bron...
(Hade hästarna tittat ner och sett det här så kanske dem hade stannat kvar på andra sidan bron)
Jag kunde inte vara sämre än hästarna och gav mig ut på bron!
Det gick inte att undgå den vackra naturen!!!
Såhär ser ett jordskred ut... Guidernas råd?! Gå över fort och stanna inte till! :-)
Ett vattenfall som kom ner för berget precis där vi gick
Hösten är även här påväg och bladen har börjat skifta färg...
Ett vattenfall längsmed ett annat berg
Fler härliga växter
Efter att änligen tagit oss fram till dagens checkpoint serverades det middag! Första dagen var det sååå gott med soppa och ris men efter en veckan med samma mat är jag inte längre så sugen på soppa och ris :-)
För er som undrar så är det här inte mitt sovtält utan det här är toalettältet med en väldigt fin grop i marken :-)
Dag 2 och vi väntar snällt på frukost samtidigt som vi mentalt förbereder oss på dagens vandring...
Vi passerade även dag två flera vattendrag
Först gick vi nerför en låååång backe....
Sen gick vi över ännu en skakig bro...
För att sen gå upp för en lååååång backe upp på nästa berg
Jag tar min pinne till hjälp upp för backen!
Det fortsatte uppåt
Vi kan säga att jag tog en paus för att bli fotograferad och inte för att jag var trött ;-)
Allt uppför är lätt värt det när man får se utsikten!
Det är enligt mig helt självklart vad det här är... Men för er som undrar :-) så är det en nepalisk brevlåda :-)
Fick sällskap av världens sötaste och snällaste hund... Matade honom med kex resten av dagen och han kunde till och med sitta fint (har ingen aning om hur man säger sitt fint på nepaliska men han fattade ändå!!!)
Coola träd fanns det gott om
Delar av vår "väg" upp till dagens checkpoint
Whiiiiiii jag är framme och jag kan nästan flyga!!!
Här duchade jag mitt hår :-)
Det här hade kanske fungerat som ett badkar men jag hoppade det då jag inte hade med mig något badsalt ;-)
Jag önskar jag kunde säga att vi torkade våra nytvättade kläder men sanningen är den att vi bara torkar bort svetten som du kunde vrida ur våra kläder!
En lokalinvånare som bär upp delar av packningen... Snacka om nackmuskler!!!
Efter regn kommer solsken!
Solen torkar mer kläder
Och den värmer mig när jag nu sitter och vilar på ca 3000m höjd...
Inte ens molnen kan hålla tillbaka solen!
Måste ge beröm till mina fatastiska timberland skor som varken gav mig blåsor eller sår utan tog mig både upp och ner för bergen utan skador! Tack för er trogna tjänst!!!
Utsikten från tältet på morgonen dag 3!
Redo för dagens strapats som ska ta oss från ca 2900m till 4200m på bara några timmar....
En efter en börjar vi vandra uppåt
Lustigt nog blev stigarna bättre och bätte ju längre upp vi kom
Växtligheten började skifta mer och mer i färg
Min vadringskompis Delphine påväg med stormsteg!
Hittade rosa träd!
Nånstans i mitt bakhuvud hörde jag en röst säga att om man är ute i skogen så ska man stanna och kram ett träd... Kan ha varit så att man ska va vilse först men jag stannade ändå och kramade ett träd! Mysigt värre ;-)
Vet inte riktigt vad som hände med vägen men vi skulle tydligen upp här!
Hittade mitt resevhem om jag skulle gå vilse!!!
Bara till att fortsätta uppåt
Det blev helt plötsligt väldigt dimmigt
Dimman lättar något över hästarna
Då jag fick en släng av höjdsjuka när vi kom upp över 4000m så valde jag att gå tillbaka ner dagen efter... Vädergudarna var med mig och gav uss underbara vyer på vägen ner!
Till och med de snöklädda bergen tittade fram ur molnen
Solen väckte sakta men säkert de andra bergen
Jag kanske inte satte fötterna på berget men jag satte allt mitt finger på det ;-)
Vinden tar tag i flaggorna
Fick reda på av en nepalisk kille att man kunde lägga en sten här och önska sig något
Vilar lite efter att ha burit all min packning...
Ok det var Sowas som bar alla mina saker!
Tack för all hjälp och allt stöd när det som inte fick hända hände....
Hittade en grå Yak som blev min favorit då de svarta bara var elaka!!
Och så hade vi vägen ner... Vet inte riktigt varför man lägger ner energi på att bygga diken när man inte ens bryr sig om att göra riktiga stigar?!
Gäller att hålla tungan rätt i munnen när man ska ta sig ner för de här backarna!
Nästan framme vid dagen checkpoint och passar på att njuta av den underbara omgivningen!
Till och med träden avgudar solen!
Den lilla byn där vi stannade för natten
Solspel över bergen
Gamla monument
Jag njuter av solnedgången
Bergen färgas röda av solen! Något som tydligen ska betyda att en oskyldig människa mist sitt liv... Vad jag inte visste då var att jag morgonen därpå skulle få bevittna den oskyldiga människan mista sitt liv....
Utsikten från sängen morgonen dag 5
Vakande till en klarblå himmel och bergen visade exakt hur vackra de kan vara!
Jag kunde till och med se de tydliga jordskreden från jordbävningen
Det är konstigt men naturen bryr sig inte om hur man mår eller vad man går igenom... Naturen finns kvar och är lika slående vacker som innan....
Vi tog oss ner torsdag kväll (dag 5) och fick ganska snart prata med människor från turistbyrån som varit med och arrangerat resan om vad som hänt... På fredagen kom resten av gruppen ner. Jag umgick dock inte så mycket med dem utan stannade mest på mitt rum efter det att jag träffa polisen och berätta vad som hänt dagen innan.
På lördagen begav vi oss ner för berget i jeeparna som en vecka tidigare tagit oss upp för berget och mot vårt äventyr....
På lördag kväll tog vi tåget tillbaka mot Calcutta och vårt äventyr var så över... För vissa mer än för andra... Den här resan kommer för alltid vara förknippad med väldigt blandade känslor... Jag såg underbara vyer och träffade fantastiska människor. Samtidigt fick jag bevittna en av de mest tragiska händelserna i mitt liv...
På gott och på ont har den här resan stärkt mig som människa och jag är oerhört tacksam för alla lokalinvånare som både fysisk och psykiskt hjälpte mig ner för berget!
No comments:
Post a Comment